Om Sveriges rapportering till Europarådet 2026

Den sverigefinska minoriteten översänder härmed sina synpunkter rörande Sveriges rapportering till Europarådet avseende ramkonventionerna om skydd för nationella minoriteter och minoritetsspråk. Nedan återfinns allmänna synpunkter samt svar på de frågor som ställdes vid samråd 10 februari 2026.

Allmänna synpunkter

• Glappet mellan vad som står i Europarådets ramkonventioner, som Sverige har ratificerat, och svensk minoritetspolitik har blivit alltför stort och fortsätter att växa.
• För att uppfylla målen i konventionerna och i den svenska minoritetslagen bör tydliga politiska mål för politikområdet tas fram så snart som möjligt. Dessa mål måste vara mätbara.
• Tydliga och effektiva uppföljningsmekanismer är nödvändiga och sanktioner behöver finnas om konventioner och lagar inte följs.
• Rättighetsinnehavarna, d v s personer som tillhör de nationella minoriteterna, bör ha möjligheten att få sina ärenden prövade i domstol.

Kulturdepartementets frågor

  1. Vilka är de centrala utvecklingsområdena?
    • Utbildningskedjan i minoritetsspråken måste bli obruten, d v s undervisning måste erbjudas från förskola till högskola. Språken bör inkluderas i läroplanen och därmed ingå i den ordinarie skoldagen, i enlighet med förslagen i ”Utredningen om förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk (U 2016:07)”, som regeringen beslöt avskriva 16.9 2025.
    • Samrådsprocesserna måste reformeras och bli verkliga samråd istället för informationsmöten, som de ofta är idag. Minoriteterna måste få inflytande över frågor som berör dem, såsom konventionerna förutsätter. Som exempel avskrevs ovan nämnda utredning om förbättringar inom skolan helt utan samråd.
    • Minoriteternas organisationer måste få tillräcklig och långsiktig finansiering för att samrådsförfarande ska överleva.
    • En förstudie för en sverigefinsk sanningskommission bör inledas så snart som möjligt, eftersom medelåldern bland dem som utsatts för övergrepp är hög.
    • De skogsfinska miljöerna måste skyddas från exploatering, eftersom de är en omistlig del av Sveriges kulturarv.
  2. Vilka framsteg och resultat ser ni?
    • Språkcentrum för de nationella minoritetsspråken, i ISOF:s regi.
    • Resursbibliotek för minoritetsspråket, i finskans fall hos Finlandsinstitutet.
    • En ökad medvetenhet och stolthet över det finska språket och kulturen hos minoriteten.
  3. Vilka är de största utmaningarna?
    • Den snabba och accelererande språkbytesprocessen.
    • Bristen på mål och målstyrning, framför allt på statlig nivå.
    • Kortsiktiga satsningar, som leder till oanvända anslag.
    • Ojämlikhet mellan de nationella minoriteterna. Osynlighet och anonymitet för den sverigefinska, jämfört med de andra minoriteterna.
  4. Ytterligare synpunkter
    Trots flera påpekanden från minoriteternas organisationer har samråden ofta karaktären av informationsmöte, där parterna redogör för sina åsikter, men där en uppriktig dialog, syftande till att ge minoriteterna reellt inflytande sällan förekommer. Tyvärr följde samrådet 4 februari om rapporten till Europarådets i hög utsträckning detta mönster.

    Vi kommer också att delge Europarådet dessa synpunkter.

    Stockholm 17 februari

    Sverigefinländarnas Arkiv
    Sverigefinländarnas delegation
    Sverigefinska Riksförbundet