Finskspråkig äldreomsorg, mer finska i skolan och ett starkare skydd för de nationella minoriteternas rättigheter. Inför riksdagsvalet den 13 september har Sveriges Radio Finska intervjuat samtliga riksdagspartiers partiledare om frågor som berör sverigefinnar. Samtidigt har SVT Uutiset granskat partiernas valprogram och politiska arbete. Skillnaderna mellan partierna är på flera områden tydliga.
Sveriges Radio Finska valde i sina partiledarintervjuer att särskilt fråga om tre frågor: finskspråkig demens- och äldreomsorg, undervisningen i finska i skolan och det finska språkets framtid i Sverige.
SVT Uutiset har samtidigt granskat bland annat om nationella minoriteter finns med i partiernas valprogram, hur partierna motionerat i riksdagen, hur anslagen till minoritetspolitiken utvecklats och vilka önskemål sverigefinska organisationer riktar till nästa regering.
Socialdemokraterna: Mer resurser till äldreomsorgen
Socialdemokraternas Magdalena Andersson pekar framför allt på ekonomin när det gäller problemen i den finskspråkiga äldreomsorgen. Hon menar att ökade resurser till äldreomsorgen kan bidra till att kommunerna klarar sitt uppdrag bättre. SR Finska tog också upp frågan om pengar särskilt bör öronmärkas för finskspråkig omsorg.
Partiets linje kan därmed beskrivas som att minoritetsrättigheterna i äldreomsorgen i hög grad måste förverkligas genom en generellt starkare välfärd och bättre ekonomiska förutsättningar. Socialdemokraternas Magdalena Andersson pekar framför allt på ekonomin när det gäller problemen i den finskspråkiga äldreomsorgen. Hon menar att ökade resurser till äldreomsorgen kan bidra till att kommunerna klarar sitt uppdrag bättre. SR Finska tog också upp frågan om pengar särskilt bör öronmärkas för finskspråkig omsorg.
Partiets linje kan därmed beskrivas som att minoritetsrättigheterna i äldreomsorgen i hög grad måste förverkligas genom en generellt starkare välfärd och bättre ekonomiska förutsättningar.
Moderaterna: Familjerna har ett stort ansvar för språket
Moderaternas Ulf Kristersson intar en mer återhållsam hållning när det gäller att öka undervisningen i finska. Han avvisar Europarådets kritik om att elever får för lite undervisning och framhåller att det inte finns något lagkrav på ett visst antal undervisningstimmar.
Den nuvarande regeringen lade under mandatperioden också åt sidan den utredning som föreslog utökad undervisning i de nationella minoritetsspråken. Kristersson betonar samtidigt familjernas ansvar för att föra finskan vidare. Det skiljer Moderaterna från flera andra partier som vill reglera en större mängd undervisning tydligare.
Sverigedemokraterna: Utbildningsinsatser för finskspråkig omsorg
Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson lyfter framför allt personalfrågan inom äldreomsorgen. Han vill se riktade utbildningsinsatser för att öka tillgången till personal som kan ge äldre vård och omsorg på finska.
När det gäller modersmålsundervisningen finns en större politisk skiljelinje. Statsvetaren Nina Carlsson konstaterar i SR Finskas analys av intervjuerna att Tidösamarbetet inneburit en förändring och pekar särskilt på Sverigedemokraternas motstånd mot en utbyggd modersmålsundervisning.
Kristdemokraterna: Svänger om finskan i skolan
Ett av de tydligaste nya beskeden kommer från Kristdemokraterna. Ebba Busch vill nu prioritera mer undervisning i finska och öppnar för upp till tre timmar i veckan. Det är en förändring jämfört med regeringens gemensamma beslut under mandatperioden, då förslaget om utökad undervisning i de nationella minoritetsspråken inte genomfördes.
KD placerar sig därmed i denna fråga närmare flera av oppositionspartierna än Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Liberalerna: Sanktioner mot kommuner som bryter mot lagen
Liberalerna kommer med ett av de skarpaste förslagen när det gäller efterlevnaden av minoritetslagen. Simona Mohamsson vill införa kännbara sanktioner mot kommuner som inte uppfyller sina skyldigheter att erbjuda äldreomsorg på finska.
Förslaget angriper ett återkommande problem inom minoritetspolitiken: att rättigheterna finns i lag, men att möjligheterna att utkräva ansvar när en kommun inte följer lagen är begränsade.
Frågan är aktuell även utanför valrörelsen. MUCF har föreslagit sanktioner mot kommuner som inte uppfyller minoritetslagens krav på inflytande och har dessutom ställt sig bakom förslaget om en statlig fond som skulle hjälpa minoriteter att finansiera rättsprocesser om sina rättigheter.
Centerpartiet: Minst tre timmar minoritetsspråk
Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist ger ett mycket konkret besked om undervisningen: elever som läser ett nationellt minoritetsspråk bör få minst tre timmars undervisning i veckan. SR Finskas egen kartläggning visar att de flesta elever som läser finska som modersmål i dag får högst en timme i veckan.
Centerpartiets förslag ligger därmed nära den nivå som länge efterfrågats internationellt för att minoritetsspråken ska kunna revitaliseras.
Vänsterpartiet: Finskspråkig äldreomsorg i hela landet
Vänsterpartiet går längst när det gäller den geografiska tillgången till finskspråkig äldreomsorg. Nooshi Dadgostar säger att målsättningen bör vara att en person som vill bo på ett finskspråkigt boende ska kunna göra det oavsett var i Sverige personen bor. Partiet vill skjuta till mer resurser till kommunerna för att möjliggöra detta.
Det innebär i praktiken en ambition som sträcker sig längre än dagens system, där de mest omfattande skyldigheterna är kopplade till kommunerna inom det finska förvaltningsområdet.
Miljöpartiet: Staten bör ta större ansvar
Miljöpartiets Daniel Helldén vill att staten tar ett större ansvar för problemen inom den finskspråkiga äldreomsorgen. Ett konkret förslag är att aktivt försöka rekrytera finskspråkig personal från Finland för att möta personalbristen.
Även här handlar frågan alltså inte bara om pengar, utan om hur kommunerna praktiskt ska kunna hitta personal med både rätt omsorgskompetens och tillräckliga kunskaper i finska.
Störst skillnader om språket i skolan
När partiernas besked läggs bredvid varandra framträder några tydliga mönster. Det finns en relativt bred samsyn om att finskspråkig äldreomsorg ska fungera bättre. Däremot skiljer sig lösningarna. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet betonar mer resurser, Liberalerna sanktioner, Sverigedemokraterna riktade utbildningar och Miljöpartiet bland annat rekrytering från Finland.
Den tydligaste ideologiska skiljelinjen finns kring finskan i skolan. Centerpartiet vill ha minst tre timmar undervisning i veckan och Kristdemokraterna har svängt och öppnar för upp till tre timmar. Moderaterna ser däremot inget behov av en sådan lagstadgad utökning och betonar familjernas ansvar. SR Finskas statsvetare bedömer också att det i nuläget är svårt att se en riksdagsmajoritet för en gemensam lagstadgad miniminivå.
SVT Uutisets valgranskning visar samtidigt varför det är viktigt att inte bara titta på vad partierna säger under valrörelsen. Redaktionen har också granskat hur minoriteterna faktiskt syns i valprogrammen, vilka partier som motionerat om frågorna och hur den statliga minoritetsbudgeten förändrats under olika regeringar.
För sverigefinska väljare finns det alltså verkliga politiska skillnader att ta ställning till – inte minst när det gäller hur starka rättigheterna ska vara, hur mycket staten ska styra kommunerna och vilket ansvar samhället ska ta för att finskan förs vidare till nästa generation.
Sammanställningen bygger på SVT Uutisets och Sveriges Radio Finskas valrapportering till och med 3 september 2026. Partiernas besked kan kompletteras eller förändras under den återstående valrörelsen.
Läs och se mer om valet och minoritetspolitiken
Tre rätter med politikerna – SVT
I SVT finskspråkiga valprogram ”Tre rätter med politikerna” samlas tre riksdagspolitiker kring ett finskt matbord för att diskutera valfrågor som är viktiga för den nationella minoriteten sverigefinnar. I programmet medverkar Mirja Räihä (S), Annika Hirvonen (MP) och Malin Danielsson (L).
Samtalet handlar bland annat om hur kommunerna ska kunna garantera äldreomsorg och förskola på finska när det råder brist på finskspråkig personal. Politikerna diskuterar också hur många timmar finska elever bör få i skolan varje vecka. Programmet leds av Hanna Paimela.
Se programmet: Tre rätter med politikerna (finska) på SVT Play.
Riksdagspartiernas linjer i minoritetspolitiken – Sverigefinländarnas delegation
Sverigefinländarnas delegation har också sammanställt riksdagspartiernas minoritetspolitiska linjer. Sammanställningen ger möjlighet att jämföra partiernas syn på frågor som är viktiga för sverigefinnar och andra nationella minoriteter.
Delegationens sammanställning kompletterar SVT Uutisets och Sveriges Radio Finskas journalistiska valbevakning och ger den som vill fördjupa sig ytterligare material för att jämföra partiernas ställningstaganden i minoritetspolitiska frågor.
Läs mer: Riksdagspartiernas linjer i minoritetspolitiken på Sverigefinländarnas delegations webbplats.