Den 2 december 1999 beslutade riksdagen att erkänna fem nationella minoriteter, vilket innebar att de erhöll minoritetsstatus och minoritetsspråksstatus. Den 1 april år 2000 beviljades fem kommuner i norra Sverige, att ingå i ett förvaltningsområde. Förvaltningskommunerna beviljades även statligt stöd, så att kommunerna kunde förstärka minoritetsrättigheterna. Anmärkningsvärt är att lagen inte är allmän, vilket innebär att de som tillhör minoriteten måste själv kräva sina rättigheter.
Den 1 januari 2010 antogs en minoritetslag och från början av det året kunde kommunerna själva ansöka om att ingå i ett förvaltningsområde. Under det året anslöt sig 18 kommuner i ett förvaltningsområde. Regionerna, som har minst en förvaltningskommun är också en del av ett förvaltningsområde. Idag finns det 66 förvaltningskommuner. Lagen förstärktes den 1 januari 2019. Minoritetslagen har alltså funnits i 25 år. Det finns inga skyldigheter att följa minoritetslagen, då det i dagsläget inte finns några lagstadgade sanktioner, ifall lagen inte följs. Statsbidraget till förvaltningskommunerna har legat på samma nivå i 25 år. Om vi tar inflationens påverkan i beaktande, så är realvärdet betydligt mindre idag.
Under de här åren har det uppnåtts små förbättringar i främst förvaltningskommunerna. Sveriges riksdag beviljade åren 2022 – 2024 ett större statsbidrag som var öronmärkta för att starta språkcentrum samt till huvudorganisationerna. Vi var i tron att de ökade anslagen var här för att stanna och att äntligen kunde det egentliga minoritetsarbetet utvecklas. Kommunernas och regionernas minoritetsarbete är fortfarande i startgroparna och de nationella minoriteterna är fortfarande inte välkända bland beslutsfattare
Sverigefinska Riksförbundet, som förbund och med sina medlemsorganisationer (specialförbunden, distrikten och medlemsföreningarna), är en märkbar faktor runt om i landet. Minoritetsarbete genomförs i alla stadier, men det är de lokala föreningarnas arbete som ger resultat. Arbetet i förvaltningskommunerna är väldigt krävande och för att lagen ska kunna efterföljas, så behövs det resurser. Framför allt i de mindre kommunerna vore det viktigt, att statsbidraget fortsatt ligger på samma nivå som tidigare. Därför hoppades vi, att anslagen skulle t.o.m. ha ökat en aning.
En annan sak som svider är att även huvudorganisationernas bidrag sänks med hälften, från dagens 13,3 miljoner till 6,676 miljoner. Det här om något, kommer att försvåra minoritetsarbetet.
Sverigefinska Riksförbundet är förfärad över regeringens beslut att dra ned på statsbidraget till förvaltningskommunerna. Sverigefinska Riksförbundet kräver att regeringen arbetar för att rätta till statsbidraget snarast.
Sverigefinska Riksförbundet,
Hannele Oikarinen, ordförande
Jouni Slagner, 1:a vice ordförande
Pirkko Karjalainen, 2:a vice ordförande